Nyårskrönika á la Tobbe

Då var julen över och till råga på allt så har även ett nytt år börjat! Julen firades lugnt och lättsamt (om än med något tungt huvud pga en tämligen blöt afton med herrarna Nifty och Haddock den 23e) hemma hos min syster.

Vi har, på både gott och ont, avskaffat julklappsutbyte mellan alla vuxna i familjen så det var inte mycket utdelning i presenthögen under granen, 95% av alla klappar slutade hos syskonbarnen. Min bror gav mig dock en "trevlig" julklapp i form av en riktigt dryg förkylning. Visst, nu kan jag väl inte med 100% säkerhet hävda att det var just han som gav den till mig men han kom undan med så mycket skit när vi var små så han får fan i mig ta på sig skulden för det här i alla fall :-) Idag är första den sen den 29e december som jag känt mig rätt ok så det var en väl investerad julledighet där runt hälften av tiden gick till att bli frisk.

På tal om jul förresten. Fan vilken otroligt jävla bedrövlig tradition av julmusik vi har i Sverige!!! Jag har inte spenderat allt för mycket tid på dom svenska tv-kanalerna nu i december så det var först för några dagar sen mina stackars högtalare höll på att klappa ihop fullständigt av den vedervärdiga smörjan som är svensk julmusik när jag råkade se/höra reklamen för nån julplatta med Sanna, Shirley och nån ytterligare svensk halvmesyr till artist vars namn börjar på S samt för nån låt/platta med Amy Diamond.

Nu var det tack och lov bara då ett par reklaminslag på kanske 30 sekunder så högtalarna överlevde men fy vad plågsamt det var under denna korta tid! Dom tre "artisterna" på S plågade mina öron med nån överproducerad, överpretiös, smörig, sliskig historia som fick självaste Carlolas hemska julplatta att framstå som ett trevligt alternativ och fick mig att vilja sy ihop öronen och bli ingjuten i ett ljudisolerande betongblock.

Sen kom droppen som fick bägaren att rinna över, Amy Diamond. Maken till sötsliskighet har nog aldrig skådats! Eller då hörts. Mattias provade nån gång nån caffelatte med vad jag tror vad hasselnötssyrup. Fram till idag har det varit nån form av så högt man kan komma vad sötsliskighet beträffar, det var som att dricka rent socker och till och med Mattias tyckte det var för sött. Ta en sån latte och tillsätt i runda slängar tre kilo socker och vi börjar nog närma oss den söta smörja som lämnar Amys läppar.

Nu finns det visserligen en del rätt skön svensk julmusik också men den försvinner ju i allt det "stämningsfulla" kräkmedel som är normen för hur vi svenskar tydligen vill det ska låta runt jul.

Tacka vet jag A Twisted Christmas av Twisted Sisters. Där har vi en julplatta av rang :-)



Några planer på att ens överväga att ta mig igenom en halvmara som Patric antagligen fick för sig i nått försvagat ögonblick under nyårsnatten finns inte :-) Däremot ska jag så snart förkylningen lämnat kroppen ta och ge mig på vårens träning. Tänkte köra nån form av invägning med kroppsfettsmätning nere på lok och sätta nått realistiskt mål på förändrign av det fram till maj. Sen ska en gedigen blandning av kickboxning, styrketräning samt spinning och box med Pelle få mig i mitt livs form tills jag planerat att för femte (tror jag det blir) året i rad vara med i SM i kickboxning som går av stapeln på hemmaplan här i Karlskrona i just då maj. Egentligen skulle allt över kanske 2 månader ge mig min livs form inför SM, det är så långt innan jag brukar börja träna. Kan vara därför det aldrig går så bra. Fast om jag inte tränar så slipper jag ju bli besviken på att det inte gick bra iofs :-)