Box och hurtiga fotbollsspelare

Om jag mot all förmodan tog mig till gymet igår morse så var det än mer mot all förmodan att jag var där även på kvällen för ett boxpass med den gamle Paggan.

Ok, jag vet att jag är marginellt äldre och det märktes fan igår, speciellt som Paggan kändes ruskigt hurtig i dom flesta övningar medans en annan flåsade sig igenom det mesta! Alla år av att joxa med trasan eller vad det nu heter verkar ha gett honom en avundsvärd kondition :-)

Chocka igång kroppen med 5 pass på 3 dagar var kanske inte det mest taktiska och att ha träningsvärk i mer eller mindre varenda muskel, magen i synnerhet, redan innan gjorde vissa övningar direkt plågsamma. Konditionen lyste väldigt starkt med sin frånvaro. Får se om jag lyckas hålla mig till planen med spinning ikväll, som det känns nu låter jag nog det vara denna veckan och nöjer mig med styrketräning imorgon för att runda av det nya livets första vecka.

Det nya livet lever

Än så länge lyckas jag hålla planen för det nya livet. Efter att måndagens morgonpass på gymet följdes upp med spinning på kvällen samt ett pass kick n' box igår kväll så lyckades jag mot all förmodan ta mig till gymet även i morse!

Det var inte på något sätt bättre än i måndags, snarare betydligt värre eftersom min kropp hatar mig innerligt efter att ha släpats ner till Lok&Motion 3 gånger redan den här veckan. Allt gjorde ont, var segt och allmänt blä. Men jag tog mig dit! Nu återstår det att se hur jag ska lyckas ta mig dit även på fredag morgon men det får vi se då, den dagen den sorgen.

Observationer från Dallas #2 - Guns R Us

Mina erfarenheter av vapen är tämligen begränsade till leksaksvarianter, nått luftgevär samt Kulsprutepistol m/45 som jag använde under min otroligt avancerade militärtjänstgöring. Mer än vissa, mindre än andra men kanske ändå någon form av normal vapenerfarenhet i Sverige om man bortser från jägare, brottslingar, poliser och annat där vapen mer ingår. Mitt besök i Dallas gav mig några insikter i USAs "lite" liberalare syn på vapen.

Började med att min kollega, Daqa, från "first line support" i Montreal berättade att han tyckte det kändes lite obehagligt just i Dallas eftersom alla bär vapen där.

Det som jag reagerade mest på var när vi skulle in en sväng på Toys R Us för att Daqa skulle kolla på en present till sin son. Vid ingången satt en stor gul varningsskylt som tydligt upplyste oss om att "Weapons are prohibited within these premises". Tryggt att veta, om du blir jagad av nån med vapen i Dallas så fly in i närmsta Toys R Us!

Ett annat exempel på skyltar som inte förekommer i Sverige var på flygplatsen på vägen hem när jag skulle genom säkerhetskontrollen. Då upplystes jag om att mina eventuella vapen var tvungna att checkas in samt att dom skulle vara oladdade. Skyltar som rör vapen på flygplatser brukar enligt mina tidigare erfarenheter mest röra förbud!

Vapenavdelningen i den stora sportbutiken jag var inne i var också lite skum att uppleva. En rejäl avdelning med gevär, pilbågar och armborst, större än dom flesta övriga avdelningar i affären.

En person som mina fördomar kickade in på och som jag är helt övertygad om att han försvarar allt vad dessa liberala vapenlagar innebär var nattvakten på T-Mobile. Kändes som att han nog skulle kunna tänkas skjuta nån som försökte ta hans rätt att bära vapen ifrån honom och hävda självförsvar efteråt...

Observationer från Dallas #1 - Doggy bags och bilar

Hamnade i Dallas för två veckor sen via jobbet för att felsöka hos en av våra kunder där. Varit i USA en gång tidigare, i San Fransisco på konferens, men den här gången var det rätt annorlunda. Dels var jag där själv och dels så var Dallas väldigt mycket mer annorlunda än nått här hemma, S.F. kändes mest bara som en stor stad. Har en hel del fördomar om USA och efter mitt besök i Dallas känns det som jag kan låta i alla fall en del av dom gå från att vara fördomar till att vara fakta. Får se hur många observationer det slutar med, inte känd för att ha världens bästa minne :-)

Doggy bags som koncept, att ta med överbliven mat hem från sitt restaurangbesök, existerar kanske även i Sverige även om jag aldrig sett det men det är något jag förknippar med USA. Nu var jag inte på dom mest snajdiga ställena kanske men på alla dom 4-5 ställen jag hann besöka bevittnade jag detta koncept. Maten plockades dock inte hem i faktiska påsar utan i såna där frigolitboxar som McDonalds och övriga snabbmatshak här i Sverige slutade med för en hel drös år sen.

Bilar vet jag med säkerhet att det finns även här i Sverige. Dock är inte hela vår tillvaro centrerad runt detta transportmedel på det sätt som invånarna i Dallas tillvaro är. Stan är inte byggd för att du ska gå. Alls. Nånstans. Du ska köra. Ska du över gatan till affärerna som ligger på bekvämt gångavstånd från dom affärer du är vid nu ska du köra. Om du inte vill springa över 6-8 filer väg utan övergångsställe. Som dom flesta som känner mig vet så har jag aldrig ägt en bil och kör kanske bil kanske 10-15 gånger om året så jag kände mig inte bekväm att köra i Dallas precis utan blev rätt isolerad till hotellet. Provade att ge mig ut och gå en bit, tänkte jag kunde ta mig bort till shoppingcentrat som låg så pass nära att jag såg den stora Ikea(!)-skylten från mitt hotellrum. Det gick inte. Inte ens lite. Dallas är grymt inneffektivt byggt och utsträckt över ett område som är fan så mycket större än det skulle behövas. Men det ska ju vara stort "over there". Ska bli intressant att se hur det blir när oljan en dag börjar sina, bäst för Dallas att det finns bra alternativ då.

Att jag aldrig ägt en bil var för övrigt nått som fascinerade folk jag pratade med :-)

Nytt liv, ny blogg - vad ska leva längst?!

Måndag. Denna dag bland dagar. Hur mycket jag än försöker ducka dyker den alltid upp där strax efter midnatt på söndag, dödar helgen och sparkar igång en ny vecka.

Denna måndag är dock speciell! Har i och för sig funnits måndagar som denna tidigare men lite mer speciell är den. Denna måndag börjar mitt nya liv (igen...) men även ett försök att återuppta bloggandet med en ny blogg som ser väldigt lik ut den förra men utan alla ofullständiga listor och annat skräp som låg där och samlade damm. Var väl nått halvår sen jag skrev nått i den sist så när jag ändå skulle börja mitt nya liv så kändes det rätt att börja även en ny blogg.

Det nya livet ja. Det har ju då börjat ett flertal gånger tidigare och fascinerande nog har det också tagit slut precis lika många gånger. Sist började det en kort sväng i slutet av augusti eller början av september tror jag men det höll inte alls länge den gången. Nu har dock vintern börjat (missade inte alls vintertiden, jag lovar!!) och vad känns då bättre än att gå till gymet halv sju på morgonen?! En hel massa saker om jag ska vara ärlig men jag tog mig dit och som alltid är det just processen med att ta sig dit som är det jobbiga, väl där är det inte så jäkla svårt att ta sig igenom det hela.

I alla fall inte om jag får lite kontinuitet i det hela. När nya livet påbörjas ett flertal gånger varje år så är det förbannat segt i början och vikterna som användes sist väger fan så mycket mer än dom gjorde för några månader sen. Så var det även idag och det fick bli en blandning av att köra på samma vikter som sist och att backa tillbaka lite.

Enligt plan ska gymet bevistas måndag, onsdag och fredag morgon. Denna bedrift har jag lyckats med en gång tidigare, faktiskt sist det nya livet påbörjades. Fredagar är dock inte lätta att ta sig till gymet på. Måndagar och onsdagar brukar inte vara några problem men fredagar är det fan så lätt att låta sig övertygas av hjärnan att jag nog har en släng av ebola, förlamning eller digerdöden. Ofta alla tre. Dom brukar lagom gå över tills det är för sent att hinna gå till gymet innan jobbet. Varje fredag skumt nog.

Finns ytterligare planer för det nya livet som förhoppningsvis kommer nedtecknas här. Nu är det väl dessvärre bara upp till mig att avgöra vad som kommer hålla längst denna gången, det nya livet eller bloggandet. Den som lever får se!